Bostadstillägg för pensionärer

Många pensionärer söker efter "bostadsbidrag" eller "hyresbidrag" när de vill ha hjälp med hyran. Det stöd som gäller för dig som pensionär heter bostadstillägg, och det söks hos Pensionsmyndigheten – inte hos Försäkringskassan. Bostadstillägget är skattefritt och kan 2026 bli som mest 7 290 kronor i månaden för den som bor ensam.

Bostadstillägg hör till de stöd som pensionärer oftast missar, eftersom det inte kommer automatiskt. Du måste ansöka själv. Har du låg pension och en hyra eller avgift som tar en stor del av den, är det därför värt att göra en provberäkning.

Bostadsbidrag eller bostadstillägg – vad är skillnaden?

Orden är lätta att blanda ihop, men stöden vänder sig till olika grupper och söks hos olika myndigheter.

Har du sjukersättning flyttar ärendet till Pensionsmyndigheten från den månad du når riktåldern. Är du gift eller sambo med någon som redan har nått riktåldern och tar ut hel allmän pension, söker ni i stället gemensamt hos Pensionsmyndigheten. Hos Försäkringskassan är det högsta bostadstillägget 6 550 kronor i månaden för ensamstående 2026.

Vem har rätt till bostadstillägg?

Du kan ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten om du

• bor i Sverige
• tar ut hela din allmänna pension, alltså både inkomstpension och premiepension
• har nått din riktålder för pension – 67 år för dig som är född 1960 eller senare. Den som är född 1959 eller tidigare har redan nått sin riktålder.

Riktåldern är den ålder som styr när du tidigast kan få garantipension och bostadstillägg. Läs mer om den i guiden om garantipension.

Det spelar ingen roll om du hyr eller äger. Bostadstillägg kan beviljas för hyresrätt, bostadsrätt, villa och äldreboende, så länge det är din permanenta bostad. Hur mycket du får beror på tre saker: bostadskostnaden, dina inkomster och dina tillgångar. Är du gift eller sambo räknas båda era ekonomier ihop.

Så räknas bostadstillägget 2026

Pensionsmyndigheten räknar i två steg. Först räknas ut hur mycket av din bostadskostnad som kan ersättas. Sedan dras en del av dina inkomster bort.

Steg 1: Hur mycket av boendekostnaden räknas

Den högsta boendekostnad som räknas är 7 500 kronor i månaden för den som är ogift och 3 750 kronor per person för gifta och sambor. Ersättningsgraden sjunker i trappsteg:

Till det läggs ett fast belopp på 840 kronor i månaden för ogifta och 420 kronor för gifta. Med en boendekostnad på 7 500 kronor eller mer blir taket alltså 7 290 kronor i månaden för ensamstående och 3 645 kronor per person för gifta.

Vad som räknas som bostadskostnad beror på hur du bor:

• Hyresrätt: hyran inklusive värme. Ingår hushållsel dras en schablon av. Bredband, förråd och parkering på samma avi får räknas med.
• Bostadsrätt: månadsavgiften plus 70 procent av räntan på bolån där bostadsrätten är säkerhet.
• Villa eller eget hus: 70 procent av räntan på bolånet, kommunal fastighetsavgift och en schablon för uppvärmning och drift som räknas efter boytan.
• Äldreboende: hyran för boendet, men inte mat, vård eller omsorg.

Steg 2: Inkomster och förmögenhet

Alla inkomster räknas före skatt. Garantipension, kapitalinkomster och förmögenhetstillägg räknas fullt ut. Inkomstpension, tjänstepension och privat pension räknas med 93 procent. Arbetsinkomst räknas bara till den del den överstiger 24 000 kronor om året.

Från summan dras ett fribelopp på 2,43 prisbasbelopp för ogifta och 2,2 prisbasbelopp för gifta. Prisbasbeloppet är ett belopp som följer prisutvecklingen och är 59 200 kronor 2026. Fribeloppet blir då 143 856 kronor om året för ogifta och 130 240 kronor för gifta. Det som blir kvar kallas reduceringsinkomst, och bostadstillägget minskas med 62 procent av den.

Kapitalinkomster: Räntor, utdelningar och vinster när du sålt till exempel aktier eller fonder räknas som inkomst. Du får dra av förluster, men bara upp till lika mycket som dina vinster, och du får inte dra av ränteutgifter. Siffrorna hittar du i specifikationen till ditt senaste beslut om slutlig skatt från Skatteverket.

Har du sålt en bostad, har ett eget företag eller hyr ut en del av din bostad gäller särskilda regler. Kontakta då Pensionsmyndighetens kundservice, så hjälper de dig med beräkningen.

Förmögenhet: Till tillgångar räknas till exempel kontanter, pengar på bankkonto, värdepapper och fonder, kapitalförsäkringar, pengar du har lånat ut och ett fritidshus. Är de tillsammans värda mer än 100 000 kronor (200 000 kronor för gifta och sambor) räknas 15 procent av det överskjutande beloppet som inkomst. Värdet gäller den 31 december året innan du ansöker. Bostaden du själv bor i räknas inte. I ansökan svarar du på om dina tillgångar var värda mer än 100 000 kronor.

Räkneexempel: Margit, 74 år, hyresrätt

Margit är änka och bor ensam i en hyresrätt för 6 500 kronor i månaden inklusive värme. Hon har 11 000 kronor i inkomstpension och 3 476 kronor i garantipension i månaden, plus 2 000 kronor i tjänstepension. Allt före skatt. Exemplet är förenklat.

Om Margit i stället hade haft 150 000 kronor i fonder skulle 15 procent av 50 000 kronor, alltså 7 500 kronor, läggas till inkomsten. Då blir bostadstillägget cirka 4 084 kronor i månaden. Sparpengarna sänker alltså stödet, men tar inte bort det.

Det exakta beloppet får du bara genom Pensionsmyndigheten. Deras räknetjänst kräver ingen inloggning och sparar inga uppgifter, så du kan prova flera gånger.

Testa om du kan få bostadstillägg

Så ansöker du om bostadstillägg

1. Gör en provberäkning. Använd Pensionsmyndighetens räknetjänst för att se om det är lönt att ansöka.
2. Ta fram underlagen. Hyresavi eller avgiftsavi, utbetalningsbesked för tjänstepension och privat pension, och årsbesked från banken för tillgångar och lån per den 31 december förra året.
3. Ansök digitalt eller på blankett. Enklast är att logga in med BankID på pensionsmyndigheten.se. Är ni gifta eller sambor ska båda signera. Saknar du e-legitimation kan du beställa en blankett på 0771-776 776, ladda ner den eller få hjälp på ett servicekontor.
4. Vänta på beslut. Handläggningen kan ta flera månader, men du får pengarna retroaktivt från den månad du beviljas tillägget.

Du kan söka högst tre månader bakåt. Den som vill ha bostadstillägg från januari behöver alltså få in ansökan senast i april. Ansökan prövar samtidigt om du har rätt till äldreförsörjningsstöd, så du behöver inte söka det separat.

Gifta och sambor

Bor du med make, maka eller sambo ska ni ansöka tillsammans, även om din partner är yngre eller inte tar ut pension. Pensionsmyndigheten lägger ihop er gemensamma bostadskostnad, era inkomster och tillgångar och delar allt på två. Det högsta tillägget blir då 3 645 kronor i månaden per person, alltså 7 290 kronor för hushållet.

Flyttar ni isär, eller flyttar någon av er till äldreboende, kan ni räknas som ogifta och söka var för sig.

Bostadstillägg på äldreboende

Den som flyttar till särskilt boende, alltså äldreboende, kan få bostadstillägg för hyran där. Avgifter för mat, vård och omsorg räknas inte, även om de står på samma faktura. Bor två personer i ett tvåbäddsrum räknas högst 2 250 kronor i månaden per person.

Under flytten kan det bli dubbla kostnader. Bostadstillägg ges bara för en bostad i taget, men i upp till sex månader kan det räknas på den gamla bostaden så länge du har kostnaden kvar. Pensionsmyndigheten väljer den bostad som ger högst tillägg. Fundera ni på olika sätt att bo, finns en översikt över boendeformer för äldre.

Om du flyttar eller något ändras

Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men du måste själv anmäla ändringar. Det gäller till exempel om du flyttar, får ny hyra, blir sambo, får en inneboende, får ändrad tjänstepension eller ärver pengar. Anmäl så snart du kan och senast inom 14 dagar. Gäller ändringen något som ger dig mer pengar, som en hyreshöjning, har du tre månader på dig.

Pensionsmyndigheten räknar om tillägget automatiskt varje årsskifte när den allmänna pensionen ändras, och i februari när de får nya uppgifter om tjänstepension från de stora pensionsbolagen. Ändringar från andra bolag och privata pensioner måste du anmäla själv. Blanketten för ändrad hyra heter PM8430.

Vanliga fel – och vad du gör om beloppet blir fel

Bostadstillägg är den förmån hos Pensionsmyndigheten där det oftast blir fel. Under 2025 konstaterade myndigheten felaktiga utbetalningar av bostadstillägg på 209 miljoner kronor, eller 1,51 procent av allt bostadstillägg som betalades ut. För garantipensionen var andelen 0,35 procent. Och det är bara de fel som har upptäckts. Myndigheten räknar med att den bara hittar ungefär en fjärdedel av alla felaktiga utbetalningar.

Enligt Pensionsmyndighetens lägesbild över felaktiga utbetalningar handlar det sällan om fusk. De flesta fel uppstår efter att tillägget har beviljats, när en ändring inte anmäls. Reglerna gör det inte lätt: inkomsterna ska anges som de blir framåt, tillgångarna som de var vid förra årsskiftet och boendekostnaden som den är i dag.

De vanligaste felen

• Tillgångarna stämmer inte. I Pensionsmyndighetens kontroller kunde mer än hälften av de felaktiga utbetalningarna av bostadstillägg härledas till felaktiga uppgifter om förmögenhet. Det kan vara pengar på konton, fonder, aktier, kapitalförsäkringar eller tillgångar utomlands. Myndigheten kontrollerar inte förmögenheten löpande, så det är ditt ansvar att uppgifterna stämmer, till exempel efter ett arv eller en försäljning.
• En inkomst har ändrats. Ny eller höjd tjänstepension, privat pension eller arbetsinkomst ska anmälas. Tjänstepension från AMF, Alecta, KPA Pension, Kåpan, Skandikon och SPV hämtas automatiskt vid årsskiftet, men ändringar mitt i året måste du anmäla själv.
• Boendet har ändrats. Ny hyra eller avgift, ändrad ränta, flytt, ny sambo eller att någon flyttar in eller ut.
• Avrundade belopp. Ange exakta belopp i kronor, inte ungefärliga.
• Du glömmer det som ger mer. Felen går åt båda hållen. Anmäler du inte en höjd hyra eller en sänkt inkomst kan du gå miste om pengar du har rätt till.

Enklast anmäler du ändringar på Mina sidor hos Pensionsmyndigheten. Är ni gifta eller sambor anmäler ni tillsammans.

Om du har fått för mycket

Kommer Pensionsmyndigheten fram till att du har fått för mycket bostadstillägg får du ett beslut om återbetalning med belopp och förfallodag. Du kan behöva betala tillbaka även om felet inte var ditt, och du kan också få en sanktionsavgift. Innan beslutet fattas får du lämna synpunkter på utredningen.

• Du kan betala hela beloppet inom 30 dagar.
• Är skulden större än 1 000 kronor kan du ansöka om en avbetalningsplan hos Försäkringskassan på högst tolv månader. Då tillkommer ränta, men den är lägre än om du betalar för sent.
• Betalar du för sent blir det dröjsmålsränta, och till slut kan skulden lämnas över till Kronofogden. Hör av dig till Försäkringskassan i tid om du inte kan betala.

Upptäcker du själv att beloppet är för högt, anmäl det till Pensionsmyndigheten så fort du kan.

Om du tycker att beslutet är fel

Har det bara blivit fel för att en uppgift om hyra eller inkomst saknas eller har ändrats, räcker det att du anmäler ändringen. Du behöver inte begära omprövning.

Anser du att Pensionsmyndigheten har utgått från felaktiga uppgifter eller tolkat reglerna fel kan du begära omprövning. Begäran ska vara skriftlig och ha kommit in till Pensionsmyndigheten inom två månader från att du tog del av beslutet. Skriv vilket beslut det gäller, vad du vill ändra och varför. Du kan använda blanketten PM8655. Myndighetens mål är att du ska få ett omprövningsbeslut inom sex veckor. Är du inte nöjd med det kan du överklaga till förvaltningsrätten, också inom två månader.

Så begär du omprövning hos Pensionsmyndigheten

Särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Räcker pengarna ändå inte till kan du få mer. Särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska se till att du har en rimlig summa kvar att leva på när boendet är betalt. Du behöver inte söka separat, det prövas i samma ansökan som bostadstillägget.

Den nivå som räknas som skälig 2026 är 7 576 kronor i månaden efter boendekostnad för den som bor ensam och 6 094 kronor per person för gifta och sambor. Det är också ett svar på frågan hur mycket en pensionär ska ha kvar efter hyran. Äldreförsörjningsstöd beviljas för högst tolv månader i taget, måste sökas på nytt varje år och betalas inte ut för tid bakåt.

Andra stöd som pensionärer missar

• Bostadstillägg – måste sökas, kommer aldrig automatiskt.
• Äldreförsörjningsstöd – prövas i samma ansökan, men måste förnyas efter tolv månader.
• Garantipension – ingår när du söker allmän pension. Läs guiden om garantipension.
• Extra inkomst – de första 24 000 kronorna du tjänar per år påverkar inte bostadstillägget. Läs mer om att jobba som pensionär.

Pensionärsorganisationerna har ofta informatörer som hjälper medlemmar med ansökan. Se listan över pensionärsorganisationer. Var försiktig om någon ringer och erbjuder hjälp med ditt bostadstillägg mot att du legitimerar dig med BankID – läs mer om bedrägerier mot äldre.