Stödstrumpor och kompressionsstrumpor

Tunga, trötta och svullna ben framåt kvällen känner många igen, särskilt efter en dag då du suttit eller stått stilla länge. En strumpa som klämmer lagom hårt om benet hjälper blodet att ta sig tillbaka uppåt, och då minskar svullnaden. Det är hela idén bakom stödstrumpor och kompressionsstrumpor.

Ändå är strumpa inte bara strumpa. Den lätta sorten hittar du på apoteket. Den starka provas ut av vården, och först efter att någon har undersökt dina ben. Nedan går vi igenom vad du kan ordna på egen hand och när det är klokare att börja hos vårdcentralen.

Låna via vården eller köpa själv?

Kompressionsstrumpor räknas som förbrukningsartiklar. Till skillnad från en rullator lämnar du inte tillbaka dem, utan de blir dina. Det finns två vägar att gå.

Få strumporna via vården

1. Kontakta vårdcentralen. Beskriv dina besvär. Hör av dig om du har åderbråck och benet svullnar, eller om du får sår på benet, inflammerad hud eller eksem.
2. Få en bedömning. Vården undersöker benen och kontrollerar blodcirkulationen innan de bestämmer om du behöver kompression och hur stark den ska vara. Vilka yrkesgrupper som får förskriva varierar. I Region Örebro län kan det vara läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor och fysioterapeuter.
3. Bli utprovad. Förskrivaren mäter benet på flera ställen, så att strumpan får rätt storlek och passform.
4. Betala egenavgiften. Strumporna beställs från leverantören, och du betalar den avgift som din region har bestämt.

Priset skiljer sig mellan regionerna. På vissa håll är strumporna avgiftsfria, på andra betalar du en egenavgift. I Region Örebro län kostar en strumpa 190 kronor och ett par 380 kronor, och där räknas två par om året som normal förbrukning. Fråga förskrivaren vad som gäller hos dig.

Även utbudet varierar. Region Örebro län ser klass 1 som egenvård, alltså något du köper själv, och förskriver den bara undantagsvis. Strumppådragare och liknande hjälpmedel betalar du själv även när strumporna är förskrivna.

Köpa själv

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor i klass 1 säljs på apotek och i butik. Det är den klass du ska hålla dig till när du handlar själv. Starkare strumpor kräver en bedömning av vården, eftersom fel tryck eller fel storlek kan göra mer skada än nytta.

Stödstrumpa eller kompressionsstrumpa?

I butikerna används orden lite som det passar. I grunden fungerar båda på samma sätt: de pressar jämnt mot benet så att vätska inte samlas där. Kompressionsstrumpan är den kraftigare varianten.

Trycket är graderat. Det är hårdast nere vid ankeln och lättar uppåt, vilket hjälper blodet på vägen tillbaka mot hjärtat. Trycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg, och strumporna sorteras i klasser efter det.

Kompressionsklasser

Klassen avgörs av hur hårt strumpan trycker vid ankeln. Region Örebro län följer de klasser som Europeiska standardiseringskommittén har fastställt:

Gränserna ser lite olika ut beroende på vem som räknar. Region Stockholms vårdprogram för primärvården anger till exempel klass 1 som 15–20 mmHg och använder den vid trötta, tunga ben med milda besvär. Det viktiga för dig är principen: klass 1 kan du köpa själv, högre klasser ordineras.

Strumporna skiljer sig också i material. En tunn strumpa är följsam och lättare att få på, en kraftigare håller formen bättre och slits långsammare. De flesta klarar sig med standardstorlek, men vid till exempel lymfödem kan strumpan behöva sys efter mått.

Längden spelar roll: knästrumpa, lårstrumpa eller strumpbyxa, beroende på var svullnaden sitter. Är du osäker kan du fråga vårdcentralen eller apotekspersonalen.

När ska du söka vård?

Hör också av dig till vården om strumporna gör ont, om du får värk, rodnad eller andra besvär, eller om de inte gör den nytta de ska. Det är normalt att de känns trånga och ovana de första dagarna, men de ska inte göra ont.

När kompression inte passar

Kompression är inte för alla. Innan vården ordinerar starkare strumpor kontrolleras blodtrycket i ankeln, ett så kallat ankel-armindex, för att se att blodet når ut i benen som det ska. Kraftigt nedsatt blodcirkulation i benens artärer är ett skäl att inte använda kompression alls. Särskild försiktighet gäller också vid hjärtsvikt, högt blodtryck, rubbningar i hjärtrytmen och allvarlig nervskada i benen. Har du något av detta, prata med vårdcentralen innan du köper ens en strumpa i klass 1.

Svullnad i benen kan ha flera orsaker. I Svullna ben går vi igenom de vanligaste och när du ska söka vård.

Rätt storlek

Strumpan ger bara rätt tryck om den har rätt storlek. Är den för stor gör den ingen nytta. Är den för liten skär den in och blir svår att få på.

• Följ storlekstabellen. Den visar var på benet du ska mäta. Storlekarna skiljer sig mellan märken, så mät om när du byter.
• Välj rätt längd. Knä, lår eller strumpbyxa, beroende på var besvären sitter.
• Tänk på öppen eller sluten tå. Öppen tå kan vara skönare och gör det lättare att se att strumpan sitter rätt.
• Be om hjälp. Personalen på apotek och i sjukvårdsbutiker kan ofta mäta åt dig.

Så får du på strumporna

Kompressionsstrumpor sitter åt, och det är just det som gör många osäkra. Med lite teknik, och vid behov ett hjälpmedel, blir det betydligt lättare.

1. Ta på dem på morgonen. Innan benen hunnit svullna glider strumpan lättare på.
2. Sitt stadigt. En stol med ryggstöd, eller sängkanten med väggen bakom dig, ger bra stöd.
3. Vänd strumpan ut och in ner till hälen. Då får du först på foten och kan sedan rulla upp resten.
4. Jämna ut i små tag. Dra inte upp strumpan i ett enda ryck. Släta ut veck så att trycket fördelas jämnt och inget skaver.
5. Prova gummihandskar. Med enkla gummihandskar får många bättre grepp om tyget.

Strumppådragare

En strumppådragare håller strumpan utspänd medan du för in foten, så att du slipper böja dig ner. Det finns enkla pådragare för vanliga strumpor och särskilda modeller för kompressionsstrumpor. Bruksanvisningen till en enkel modell hänvisar till exempel till en annan modell för kompressionsstrumpor, så kontrollera att pådragaren är gjord för just din sorts strumpa.

Det finns också avdragare som gör kvällen lättare. Har du svårt att böja dig eller svaga händer kan en arbetsterapeut hjälpa dig att hitta en lösning. Läs mer om hjälpmedel för att nå och greppa i guiden om griptång och strumppådragare.

Tvätt och byte

• Tvätta ofta. Tvätta eller skölj strumporna regelbundet, på det sätt som tvättrådet anger.
• Hoppa över sköljmedlet. Det ska undvikas till kompressionsstrumpor.
• Ha två par. Då har du alltid ett par att ta på medan det andra torkar.
• Byt efter ungefär ett halvår. Så länge brukar kompressionen hålla. Sedan trycker strumpan mindre, även om den ser hel ut.
• Använd dem på dagen. På med strumporna på morgonen, av när du lägger dig, om inte vården har sagt något annat.

Strumporna ersätter inte rörelse. Promenera, undvik att sitta eller stå still länge och lägg upp benen när du vilar. Vid övervikt kan även viktnedgång minska besvären. Det är samma egenvård som vårdprogrammen för åderbråck rekommenderar.

Köpa själv – exempel från butiker

Annonslänkar. Vi kan få ersättning om du köper via länkarna. Priser hämtade 3 november 2026.

Stödstrumpa i bomull - Marin/Ljusblå

199 kr

Seniorlife

Till butiken (öppnas i ny flik)

Stödstrumpa i merinoull - Offwhite

249 kr

Seniorlife

Till butiken (öppnas i ny flik)

Stödstrumpor - 1 par - Vardagliga stödstrumpor i bomull och nylon för både herr och dam

129 kr

Lättliv

Till butiken (öppnas i ny flik)

Flygstrumpor - 1 par - Stödstrumpor som kan användas vid längre flyg

129 kr

Lättliv

Till butiken (öppnas i ny flik)

Stödstrumpa med mönsterstickning - Ljusgrå

199 kr

Seniorlife

Till butiken (öppnas i ny flik)

Stödstrumpor - Kompressionsklass 1 - Mångsidig stödstrumpa i bomull och nylon

129 kr

Lättliv

Till butiken (öppnas i ny flik)

Jämför alla 105 modeller

Vanliga missförstånd

• "En hårdare strumpa ger bättre effekt." Nej. Fel tryck kan göra mer skada än nytta, och starkare klasser ordineras först efter en undersökning.
• "Strumpan håller så länge den är hel." Trycket avtar med tiden, även om tyget ser fint ut.
• "Svullnaden beror säkert på åderbråck." Den kan ha andra orsaker, till exempel hjärtsvikt eller läkemedel. Ny svullnad ska undersökas.

Frågor att ställa i vården

• Vad beror svullnaden på, och behöver något mer undersökas?
• Vilken klass och längd behövs, och går den att köpa själv?
• Är blodcirkulationen i benen kontrollerad?
• Hur många par ingår per år, och vad kostar de?
• Vem kan hjälpa till om strumporna är för svåra att få på?

Hjälper du en förälder?

Många äldre har fått kompressionsstrumpor ordinerade men slutar använda dem, ofta för att de är så svåra att få på. Fråga hur det går och var gärna med en morgon när strumporna ska på. Oftast är det handkraften eller svårigheten att böja sig som sätter stopp, inte viljan.

Föreslå en strumppådragare och hjälp till att prova den. Har föräldern hemtjänst kan ni fråga kommunens handläggare om hjälp med strumporna kan ingå. Håll utkik efter om ena benet plötsligt svullnar mer än det andra, och kontakta då vården. Gör tunga, svullna ben att balansen sviktar kan det också vara värt att läsa om balansövningar för äldre.